Botekonst i Norden

Bakgrund

Vi kan inte veta exakt hur en klok gumma, trollkona, lövjerska eller tietäjä arbetat men vi kan ur immateriellt kulturarv ana och finna information, även om det ibland endast är fragment som vi får översätta. Min strävan är att se dåtiden som en källa till något vi kan översätta och ha användning för idag och i framtiden. Jag har även valt att ha med mariaväxter och medeltida klostermedicin i mina kurser. Det du får lära dig hos mig är botekonst som kan spåras och kopplas till utövande som funnits på riktigt i Norden. Det är kunskap som du sedan kan låta gå i arv till dina barn och barnbarn.

Vad är en lövjerska?

Lövjeri är våra förmödrars botekonst.

Lövjeri är ett mycket gammalt fornnordiskt ord som kommer av isländskans lyf, lif, som ursprungligen har betytt läkemedel och betecknar botande med hjälp av örter. Lövjeri är naturens medicin och visdom, naturpedagogik, naturens krafter, örtmagi, ritual och ceremoni.

En lövjerska är en läkekvinna. En nordisk läkekvinna. Ordet ”lövjerska” kommer ur ordet ”lövjeri” och lövjerskor arbetar med lövjeri.

Det som är utmärkande i lövjerskornas utövande är att en del av deras arbete är teoretisk och en del är magisk. Det är denna kombination som balanserar och fyller arbetet med botekraft och kärlek. Genom att koka en salva och läsa över den, signa den, fylls den inte bara med örternas läkande förmågor utan kraftsätts med andra former av läkning. Förr i tiden ansågs en salva vara verkningslös om ingen signat den.

Apotek i Reykjavik.

Utan lövjerskorna och deras kunskaper hade vi inte överlevt. Lövjeri är läkning och medicin. Lövjeri har en starkt andlig och kvinnlig förankring med starka rötter i den nordiska shamanismen.

Vi kan läsa i Eddan, i Fjölsvins ordskifte, om Lyfjaberg, Läkeberget, där Freja och hennes nio kvinnliga medhjälpare, diserna, höll till. Vi tittar närmare på Diserna och deras egenskaper. Kan vi hitta nycklar till bot och välbefinnande genom deras namn? Kan vi översätta disernas egenskaper till något vi har användning för idag och i så fall hur?

Mjöklört, rallarros. En växt som trivs där marken blivit svedjad. Bild från Mattila.

Lövjerskor var i stor utsträckning botare, ”de kloka”, som befolkningen anlitade när någon människa eller djur blivit sjuka. När människor gick till lövjerskor för bot och hjälp var en del av behandlingen teoretisk genom läkeörter och en del rituell i form av speciella sammansättning av växter i trollpåsar. Det kunde även handla om signeri, det vill säga verbal magi.

RIngblommor som ligger i olja, kallutdrag, som skall bli salva.

Under 1500-1700 talen kunde människor i Sverige bli åtalade för att ha utövat lövjeri eller trolldom. Det var signerierna, det vill säga läsningarna och ramsorna, som var åtalbart.

Lövjerskorna ansågs vara den ”vita magins” utövare.

Magiska föremål i ”Kapten Elins” monter som tidigare fanns på Nordiska museet, Stockholm.

Mariaväxter

Det finns många växter som har ”Maria” i sitt namn. När kristendomen trädde in och de gamla gudinnorna bleknade och försvann fick växterna nya namn. Kvinnorna tillbad Maria istället för Freja och Frigga inför förlossningar och andra behov inom den kvinnliga sfären.

Jungfru Marias törel

Jungfru Marie kåpa

Medeltida klostermedicin

Hildegard av Bingen- Den gröna kraften! Livets krafter i människan och naturen.

Hildegard av Bingen levde Tyskland under åren 1098-1179.  Hon var nunna och verkade bland annat som naturmedicinare. Hon har efterlämnat ett stort material såsom recept, visionsbilder, ädelstensterapi och musik. Kärnan i hennes verk är helhetssynen på människan och vad som kan hända när vi kommer i obalans.

Tillsammans med Hildegardstaty, Abtei S:t Hildegard, Rüdesheim am Rhein.

Hildegard har följt mig i många år. Under 2012 gick jag en utbildning till ”Hildegardpedagog” hos Viriditas/Eklöf i Stockholm. Jag har gjort ett antal resor i Tyskland i Hildegards spår där jag träffat aktiva ”helipraktiker”, vistats på kloster och besökt museum och kyrkor med anknytning till Hildegard.

Hjärtvin enligt Hildegard av Bingen: 

”Av detta dricker du vid behov när du känner av hjärtat ett likörglas eller två och alla hjärtstick som kan härröra från upprördhet, bekymmer eller vädret flyr sin väg”. 

Enligt Hildegard ska en medicinsk behandling understödjas av andlig aktivitet, exempelvis meditation. Läkning sker genom att det blir ordning och reda i kroppen och själen.

I detta skrin bevaras Hildegards reliker. Skrinet är prytt av bland annat ädelstenar enligt Hildergards ädelstensterapi. Väggen är täckt av en av Hildegards visionsbilder, bilden av hur hon såg på sig själv. Foto från Rüdesheim am Rhein

Kransborre ingår i Hildegards influensavin. 

Tanken om den gröna kraften genomsyrar Hildegards verk och arbete. Om människan är i obalans gäller det att hon öppnar för den gröna kraften,  ”viriditas”. Hildegard intresserade sig inte för en plantas yttre skönhet eller färg, utan i dess inre väsen och dess egenskaper. Hon menade att naturen är en spegel på människans tillstånd.

Metoderna hon arbetade med var örter, träd,  ädelstenar och halvädelstenar, åderlåtning, koppning, bön och givetvis näringsrik kost. Hon har även en hel del att säga om djurens krafter.

Genom att arbeta praktiskt med hennes recept, som vi har användning för i vardagen, ges vi inblick i medeltida naturmedicinskt tänkande. Hildegard av Bingen är enligt mig en av medeltidens mest intressanta och spännande personer. Hon var en mångsidig mystiker och en vishetens syster.

När du öppnar dörren till den medeltida klostermedicin som Hildegard lämnat efter sig möter du en skatt.

”Det går en kraft genom evigheten och denna kraft är grön”. Hildegard av Bingen.