GUIDADE VANDRINGAR PÅ FINNSKOGEN
Lövjerskan i samarbete med Värmlands museum, Finnskogscentrum i Lekvattnet. Datum för sommaren 2024 presenteras inom kort!
Kaisa Vilhuinen 1855-1941
Kaisa levde i Värmlands finnskog och hon var finnskogarnas stora traditionsbärerska. Hon var en ”tietäjä” vilket kan översättas med ”den som vet, den som ser” eller ”kunskap”. Hon var kunnig inom traditionell läkekonst och hade bland annat förmågan att stilla blod. Hon behärskade forntida kväden, urgamla finska runosånger, folkdikter och besvärjelser. Hon var viktigt för bygden som sierska och för sin örtkunskap.
Kaisa var en viktig informant för delar av Finlands nationalepos Kalevala och en av de viktigaste informanterna för finska språkforskare som besökte Finnskogen i Solør-Värmland under 1900-talets början. Ett antal av Kaisas berättelser om hushållsarbete, svedjande, slåtter, skörd och besvärjelser finns insamlade och nedtecknade av finska forskare.
Kaisa har blivit en symbol för det skogsfinska kulturarvet. Hon lär ha varit en stor traditionsbärerska, tietäjä. Hon kände till och kunde forna dagars besvärjelser och visdom och hon var en av de sista som behärskade det finska språket.
Kaisas minne har hedrats genom att namnge ett litteraturpris efter henne. Föreningen för Sverigefinska Skribenter delar sedan 2005 ut Kaisa Vilhuinen-priset till en författare som skriver på finska och bor i Sverige.
Drygt tjugo år efter hennes död, 1963, restes en minnessten med bronsrelief på hennes grav.
Runa inför eldning i rökstugan:
Rollota rollota Rollota, rollota
Upp inunder taket Lakea myöten,
Rulla ut ur luckan Torvesta sisällen,
Högt över stugan! Lakeisesta pihallen!
Ärenpris.
Flygrönn