Ordet ”kyndelsmässa”, som även kallades ” kvindersmäss” är båda varianter på det gamla verbet ”kynda” som betyder att tända.
Under katolsk tid var detta en ljusfest, ”missa candelarum”. Det latinska ordet ”candela” betyder ”vax- eller talgljus”. Det fornnordiska ordet ”kyndel” innebär ”fackla”, ”bloss”, eller ”ljus”.
Göje månad är ett urgammalt svenskt namn på februari månad. Göje är utveckling ur ”Goe” och” Gói” som kommer ur Goa. Goe är troligen samma sak som isl. gói, vilket betyder ”tunn snö” eller ”spårsnö”.
Kyndelsmässodagen var förr i världen en helgdag och firades som ljusfest. Kyndelsmässodagen firas den 2 februari och var en helgdag ända fram till år 1772. Festen går tillbaka till dagen för Jungfru Marie kyrkogång på fyrtionde dagen efter Jesu födelse. Enligt Mose lag skulle en kvinna som fött barn underkasta sig den sk. reningen. Februari har med ”februa”, rening, att göra.
Antikens romare höll en eldfest den 15 februari som kallades ”lupercalierna”. Detta ord kommer ur latinets ”lupus” som betyder varg. Festens ursprungliga syfte var kanske att skrämma bort vargarna inför boskapens betessläppning. Det som passade i kristen klädnad var just ljusceremonin och denna ceremoni satte spår i namnet ”kyndelsmäss”. Lupecalierna flyttades och sederna följde med till den 2 februari.
Från ”kvindersmässa” kunde man associera till ”kvinnomässa” och menade att detta var den rätta dagen för kvinnorna att festa.
I Norden sammanföll festen i tid med ”Disablotet” som under hednatiden firades i Gamla Uppsala vid fullmånen efter trettondagen och denna fest varade i åtta dagar. Disablotet var förbundet med alla svears ting och en stor marknad, Disatinget.
Det finns en hel del vädertydor kring denna dag. I Bondepraktikan kan man läsa att Göja ordnar grötalyse, det vill säga att man kan koka gröt till kvällen utan att det blivit helt mörkt. ”Nu skakar Göja sin tröja” kunde man förr säga om februari blev solig och mild. Men det innebar att mars å andra sidan skulle bli vintrig och kall. Man trodde också att ”då fru Göja flitigt rister sina blår blir det ett gott år”, dvs. om det blev rikliga snöfall i i februari så blev det en bra sommar.Fruktbarhet är kopplat till högtiden.
I Västernorrland sa man ”Kyndelmess tö, fruset korn och ruttet hö. Alltså om Kyndelmässodagen töade, skulle sommaren blir kall och hösten regnig. Ett keltiskt namn och begrepp på denna högtid är ”Imbolc” vilket betyder ”i magen”. Högtiden infaller den 2 februari och markerar början på våren.
Tidigare firades Disablot vid den fullmåne som uppenbarade sig under denna andra månad på året.Att månens utseende bestämde Disatingets inträffande avslöjar att denna högtid har urgamla anor. ”När månen går i fylle då skall Disatinget stå.” Denna regel var medtagen i de tryckta svenska handalmanackorna fram till 1800-talets inledning.