Kategorier
Uncategorized

Vihdonta

Vihdonta -En rituell resa

”Det sägs att elden föll från himlens nio sfärer, en gyllene gnista som tämjdes av hjältar. Ur denna eld föddes Löyly – bastuns ande, den varma ångan som bär på livets kraft.”

Vihdonta är mer än bara en behandling – det är ett uråldrigt möte mellan människan, elden och den nordiska skogen. När den mjuka basturuskan möter den heta ångan, föds en ritual som renar både huden och själen. Det är bastuns hjärtslag, en rytm som ekar genom tiden.

Skogens andetag

Dofter av växter fyller rummet och fyller sinne och tid. Ord ger inte upplevelsen rättvisa. När de doftande löven nuddar den varma huden, sker något magiskt. Det är inte bara ytan som berörs; värmen bjuds in på djupet för att lösa upp gamla knutar i både kropp och sinne.

Naturens gåva

De rytmiska slagen med basturuskan väcker ämnesomsättningen till liv och förstärker dialogen mellan kroppens organ genom cirkulation och förnyelse. I varje rörelse med basturuskan finns respekt för trädet, människan och livet. Vihdonta är en påminnelse om att vi inte bara lever i naturen, utan att vi är natur.

Välkommen på behandling i bastun hos Lövjerskan®. Jag arbetar i olika bastuformer såsom bastutält, vedeldad bastu, rökbastu och även bastu med elaggregat. Priser från 650kr/person. Du bokar din upplevelse genom mail eller telefon: Kontakt Ritualerna kan vara individuella eller mindre grupp. Särskilda önskemål om tema kan beaktas!

Du kan boka boende i Lekvattnet och mitt basutbud av bastu genom https://unikefinnskogen.no/en/home/

I bastun används bland annat växtoljor från Finnskogen.

Kategorier
Uncategorized

Lövjeri- in English

This is an introduction to my work. Feel free to get in contact with me if you are interested in the Nordic traditions:

Kontakt – Lovjerskan.se

Kategorier
Uncategorized

Tietäjä, skogen, traditionen

En helg på historiska stigar bland runosånger och rituella bad

Detta är första delen i det utbildningprogram som kommer presenteras inom kort!

Våra förmödrars botekonst. Vandring i nordisk tradition och läkekonst med Lövjerskan® Första tematräffen är 25-27/9 2026. Det blir en mindre grupp om maximalt sex personer.

”Det här är inte en linjär utbildning, utan en levande årsbunden resa i takt med naturens och månens cykler. För att möta gruppen där den befinner sig och för att låta processen vara organisk, är de fasta helgerna temabaserade men formbara. Vi sätter grundpelarna tillsammans och exakt vilket fördjupningsspår vi kliver in i styrs av gruppens dynamik och årstidens skiftningar.” Ulrika Jäger

Följ med på en magisk resa till Finnskogen i Nordvärmland, där de gamla stigarna bär på viskningar från generationer av visa läkekvinnor Här, bland mossiga stenar och slingrande bäckar, tar vi del av ordens kraft och lyssnar till runosånger och besvärjelser.

Vi vandrar på stigar där Finnskogens Tietäjä, Kaisa Vilhuinen en gång satte sina spår. Skogen viskar om hennes berättelser, och du får kliva in i en värld där gränsen mellan det verkliga och det ögat inte ser kan vara flytande.

Slåttergubbe, Arnica montana. En läkeväxt med lång historia och en av de växter som Kaisa Vilhuinen använde sig av. Växten är fridlyst.

Du får en unik inblick i den skogsfinska folktron, där naturens krafter lever sida vid sida, och folkmedicinens uråldriga visdom finns bland träden i skogen.

Två växter som kan brukas till mycket; älggräs och mjölkört!

Begreppet ”Tietäjä” betyder ungefär ”den som vet”. En Tietäjäs kraft bygger på ordet; genom att känna till sakers ursprung kan dessa kontrolleras. Tietäjäs funktion är likt  lövjerskans, det vill säga en kombination av naturläkare och rådare.

Tapios bord? Tapio är den finska skogens gud, ofta avbildad som en mäktig gestalt omgiven av träd och djur. Tapios hustru heter Mielikki, och hon är skogens beskyddare och förknippad med läkande växter. Tillsammans håller de skogens hemligheter och rikedomar i sina händer. Man kan offra till Tapio vid hans bord/altare.

Kajsa Vilhuinen ”Finnskogens sista sierska” f 1/11 1855 -d 12/1 1941 med gravsten på Östmarks kyrkogård. Här utanför sitt finska rökpörte i Jussintorppa. Foto: Bror Finneskog

Vi går in i bastuns värld för rening och nystart. Dyra elementen sluts samman i bastun och det unika i detta är just upplevelsen och kontakten med ursprung  – en plats för både fysisk och själslig rening skapas. Du bjuds på skogsfinskt tilltugg med skogens smaker.

Välkommen att vandra där natur, läkekonst och kulturarv möts!

Du får tips om vart du kan boka boende vid din anmälan. Lövjerskan kan erbjuda enkelt boende i sovsal för ett antal deltagare till subventionerat pris, först till kvarn! Platsen är Finnskogen, Östmark, drygt tre mil väster om Torsby.

Anmälan och övrig information via mail till Lövjerskan®

Ulrika Jäger: ulrika.etnologen@gmail.com

Kategorier
Uncategorized

Mariakult och Mariaväxter

Örtmäss, Mariakult och Mariaväxter

Detta är en av de utbildningsteman som ingår i Lövjerskans® utbildningsprogram! Våra förmödrars botekonst

Tinktur av Mariaväxter med emblem från Mariaskåp, Nordvärmland

I spåren av Mariakulten i Sverige. När kristendomen trädde in och de gamla nordiska gudinnorna bleknade och försvann fick växterna nya namn. Kvinnorna tillbad Maria istället för Freja och Frigga inför förlossningar och andra behov. Hur ser kvardröjande Maria-tro ut? Även växter har en historia, deras namn kan berätta vad de haft för betydelse för oss.

Många växter har varit, och är fortfarande, både föda och läkemedel. De folkliga namnen på växterna har ett stort värde, likväl som växtnamnen i flororna, eftersom namnen representerar ett viktigt kulturarv.

Maria kom länge leva kvar inom det folkliga fromhetsutövandet med eller utan kyrkans godkännande. Efter reformationen ändrades reglerna för hur Jungfru Maria skulle och fick vördas. Bedjandet om hennes förböner och ingripande vid sjukdom blev betraktat som något otillåtet. Spåren av hennes stora betydelse har dock särskilt komma att leva kvar i naturen. Maria var en viktig gestalt inom folkmedicinen.

Det fanns en tid där kopplingen till naturåret styrde arbetsåret. Arbetet styrdes av solens upp och nedgång. Runstaven kan ses som en spegling av stjärnbilderna med fullmånen som utgångspunkt för tideräkningen. Bild på runstav: Digitalt museum, Värmlands museum.

-”Om kvardröjande Mariatro i svenskt bondesamhälle” Mariaväxter i folktro och folkmedicin. Nordiska gudinnor och Maria, vad har de gemensamt?

Daggkåpa/ Jungfru Marie Kåpa. I nordiska läsningar mot sjukdomar ber man Maria att breda ut sin mantel till skydd, oftast för människor men även för boskap.

Kategorier
Uncategorized

Kaffesurrogat och kristidsmat

Inspireras gärna av reportagen som SVT Nyheter Värmland gjort med mig. Vill du prova kristidsfika så kom på någon av mina evenemang i sommar!

Kaffepriset rekordhögt – surrogat tänkbar lösning | SVT Nyheter

Kokbok från kriget: Kan den rädda din matbudget? | SVT Nyheter

Rostade makaroner, att dryga ut kaffet med.

Kategorier
Uncategorized

Metsän Käsi

Skogens Hand

Det traditionella finska bastubadet leder dig in i skogens och bastuns helande värld. Bastun är en plats där vi omsluts av visdom från våra förlevande. Balans uppnås genom de fyra elementen jord, luft, eld och vatten. Det är som att vistas i universums mitt.

Att guidas genom en basturitual ger en skön upplevelse av stressreducering, avslappning och återhämtning. Bastubadet kan ske genom enskild behandling eller genom ritual för grupp. Det kan anpassas för att möta personliga och individuella behov och önskemål. Ett exempel är brudbastu som anordnas för någon som ska gifta sig.

Utöver beröring av basturuskor, skogens hand, av träd som björk kan bastubadet kompletteras med massage med honung eller örtolja, torvbehandling eller peeling med örtsalt.  Du kommer uppleva djup avslappning med hjälp av behaglig värme, dofter genom växternas eteriska oljor och beröring.

Jag har utbildats i finska saunatraditioner i Finland och har inhämtat kunskap och erfarenhet att guida genom ritualer i bastun och att utföra behandlingar i bastun.

Basturitual med specifikt syfte och önskemål i kombination av traditionell bastubehandling med ruskor, olika trädslag, och taktilmassage med honung, örtolja eller örtsalt. Behandlingar med torv utförs också i mån av tillgång till just torv.

Jag kan även komma till dig och din bastu eller ta med mitt bastutält.

Information och bokning: ulrika.etnologen(a)gmail.com

Välkommen till en helande och värmande upplevelse!

Basturuskor, skogens hand, av björk.

Kategorier
Uncategorized

Kvindersmäss/ Imbolc

Ordet ”kyndelsmässa”, som även kallades ” kvindersmäss” är båda varianter på det gamla verbet ”kynda” som betyder att tända.

Under katolsk tid var detta en ljusfest, ”missa candelarum”. Det latinska ordet ”candela” betyder ”vax- eller talgljus”. Det fornnordiska ordet ”kyndel” innebär ”fackla”, ”bloss”, eller ”ljus”.

Göje månad är ett urgammalt svenskt namn på februari månad. Göje är utveckling ur ”Goe” och” Gói” som kommer ur Goa. Goe är troligen samma sak som isl. gói, vilket betyder ”tunn snö” eller ”spårsnö”.

Kyndelsmässodagen var förr i världen en helgdag och firades som ljusfest. Kyndelsmässodagen firas den 2 februari och var en helgdag ända fram till år 1772. Festen går tillbaka till dagen för Jungfru Marie kyrkogång på fyrtionde dagen efter Jesu födelse. Enligt Mose lag skulle en kvinna som fött barn underkasta sig den sk. reningen. Februari har med ”februa”, rening, att göra.

Antikens romare höll en eldfest den 15 februari som kallades ”lupercalierna”. Detta ord kommer ur latinets ”lupus” som betyder varg. Festens ursprungliga syfte var kanske att skrämma bort vargarna inför boskapens betessläppning. Det som passade i kristen klädnad var just ljusceremonin och denna ceremoni satte spår i namnet ”kyndelsmäss”. Lupecalierna flyttades och sederna följde med till den 2 februari.

Från ”kvindersmässa” kunde man associera till ”kvinnomässa” och menade att detta var den rätta dagen för kvinnorna att festa.

I Norden sammanföll festen i tid med ”Disablotet” som under hednatiden firades i Gamla Uppsala vid fullmånen efter trettondagen och denna fest varade i åtta dagar. Disablotet var förbundet med alla svears ting och en stor marknad, Disatinget.

Det finns en hel del vädertydor kring denna dag. I Bondepraktikan kan man läsa att Göja ordnar grötalyse, det vill säga att man kan koka gröt till kvällen utan att det blivit helt mörkt. ”Nu skakar Göja sin tröja” kunde man förr säga om februari blev solig och mild. Men det innebar att mars å andra sidan skulle bli vintrig och kall. Man trodde också att ”då fru Göja flitigt rister sina blår blir det ett gott år”, dvs. om det blev rikliga snöfall i i februari så blev det en bra sommar. Fruktbarhet är kopplat till högtiden.

I Västernorrland sa man ”Kyndelmess tö, fruset korn och ruttet hö. Alltså om Kyndelmässodagen töade, skulle sommaren blir kall och hösten regnig. Ett keltiskt namn och begrepp på denna högtid är ”Imbolc” vilket betyder ”i magen”. Högtiden infaller den 2 februari och markerar början på våren.

Tidigare firades Disablot vid den fullmåne som uppenbarade sig under denna andra månad på året. Att månens utseende bestämde Disatingets inträffande avslöjar att denna högtid har urgamla anor. ”När månen går i fylle då skall Disatinget stå.” Denna regel var medtagen i de tryckta svenska handalmanackorna fram till 1800-talets inledning.

Fira på ditt sätt och möt gnistan i jorden och låt dig inspireras av att naturen så sakta börjar vakna för att spira igen. Tänd ett ljus! Sätt ett frö eller två som du vill skall gro inför kommande tid.

Kategorier
Uncategorized

Våtmarksslöjd

Under sommaren 2024 var jag med i ett roligt och lärorikt projekt genom Örebro läns museum där jag färgade ullgarn med växter från vårmarkerna. Det blev många vackra färger och en av mina favoriter att färga med blev brakved. Det finns flera fina filmer om växter från just våtmark i dessa filmer som ligger på Youtube. Låt dig inspireras!

Information om projektet från Nämnden för hemslöjdsfrågor:

”Projektet Vass och blodröda segel, initierat av Örebro läns museum i samarbete med lokala kommuner och organisationer, syftade till att undersöka våtmarkers betydelse för slöjd och hantverk inom ramen för UNESCOs biosfärprogram.

Inom projektet har sex inspirerande kortfilmer om våtmarksslöjd som visar hur material från våtmarker kan användas i slöjd.

Vass och blodröda segel har sitt upphov i Örebro läns museums samarbete med kommuner och organisationer runt Hjälmaren. En förståelse av landskapet är inte möjlig utan att väga in människans samverkan med sin miljö genom historien. Slöjden och relationen till, och med, landskapets material är en bärande berättelse. Nu är våtmarker välkomna igen och vi visar att dessa är viktiga inte bara för biologisk mångfald, utan som en resurs för slöjdare och hantverkare. Vi har härmed etablerat begreppet Våtmarksslöjd.

Filmerna och en sammanställning av våtmarksväxter är underlag för museets fortsatta arbete med landskap och slöjd.”

Nämnden för hemslöjdsfrågor beviljade projektet Vass och blodröda segel stöd under 2024.

Kategorier
Uncategorized

Marie bebådelsedag- Tranafton- Vårfrudag

Marie bebådelsedag- Tranafton – Vårfrudag

Vårfrudagen är den dag i kyrkoåret som Jungfru Marias havandeskap anses börja. Anledningen till att den 25 mars valdes som bebådelsedag var främst att detta var den officiella dagen för vårdagjämningen i äldre tid. Kyrkans lärde menade att världen måste ha skapats just vid vårdagjämningen och i samband med detta bör Kristus, Världens ljus, också ha avlats då. Det är exakt nio månader mellan vårfrudagen och juldagen de hedniska romarna firade ”den oövervinnliga solens dag”.

Vårfrudagen är en katolsk ”Mariadag” som ännu lever kvar hos oss. Denna dag har fått en del gamla vårtraditioner knutna till sig och en symbol är en trana som kommer flygande med ett ljus i näbben. Med detta avses vårdagjämningen med ljusets ankomst.

Namnet Vår Fru har en lång tradition och är beteckningen på de frukbarhetsgudinnor vi omges av inom nordisk mytologi såsom Freja.

Vår vanligaste orkidé har flera namn och tillexempel Jungfru Marie hand.
Växten är knuten till nordisk fruktbarhetsmystik och bar en gång namnet ”Friggagräs”.

I svensk folktro har associationer gjorts till den jungfruliga renheten och man har då kommit att tänka på renhet i mera konkret mening. Vanlig är tron att vattnet vid den här tiden innehåller tvål eller ”en god lut för rengöring av kläder”. Smältvattnet ansågs som mjukt och användbart för tvätt och rengöring. På vårfrudagen bör kläder vädras, för då kommer det inte mal i dem.

BJörklöv innehåller saponiner som duger gott till att tvätta sig med!
Särskilt fin och helande egenskap har de tillsammans med källvatten från någon helig källa.

I gamla bondehem gällde regeln att gårdsfolket skulle gå till sängs i dagsljus eller göra ifrån sig sysslorna i ladugården i dagsljus från och med vårfrudagen. Därmed sparade husbondfolket på talgdankarna. Man kom även att tävla om vem skulle komma först i säng, för den som gjorde det skulle först få sin gröda under tak. Den som sist i säng den dagen skulle bli senfärdig för resten av året och fick dessutom öknamn som ”vafferfisen, loppekungen eller lusborsten”. Man sade att ”tranan bär ljus i säng”.

I Värmland fick barnen ”springa trana” på vårfruafton eller ”tranekvällen” som är kvällen före vårfudagen. Barnen fick springa barfota i snömodden och värmde emellanåt fötterna på gödselstacken. Detta gjorde man för att få starka fötter inför sommarens barfotagång. En annan transed att var att anonymt kasta in ritade tranbrev till bekanta.

På vårfrudagen är våfflor en stående rätt och det beror på ett missförstånd orsakat av ett snabbt uttal av dagens namn: ”Våfferdagen” eller något likande. ”Våffeldagen” har blivit en vanlig beteckning istället för Vår Frus Dag.

”Om vår fru natten fryser till

kölden länge vara vill.

40 nätter skall det dröja

innan bonden sen kan plöja. ”

Snart är det dags att skåla i björksav! OBS! Savning ingår ej i allemansrätten.

Här är ett recept på våfflor inspirerat från Hildegard av Bingen. Våfflorna blir frasiga och jättegoda!

3 dl dinkelmjöl

3 dl vatten

2 tsk honung (eller socker)

50 gram smör

1/4 paket jäst

1 krm salt

Smält fettet, häll i vatten. Blandningen skall bli fingervarm (37 grader). Smula i jäste. Bland i salt och honung. Rör om, låt stå tills det börjar jäsa. Vispa ner mjölet och låt jäsa 10-20 minuter. Hetta upp våffeljärnet, pensla första gången med fett. Häll i smet och grädda våfflorna gyllenbruna. Servera med sylt och grädde eller kesella.

God Vår Fru Dag!

Kategorier
Uncategorized

Lappnäsudden – kulthus och gravrösen

Lappnäsudden ligger några kilometer från Ivarsbjörke på östra sidan om Fryken. Här finns en 3000- årig bronsåldersplats.

Lappnäsuddens rösen med Tossebergsklätten och Fryken

De gravrösen som finns på platsen har använts ungefär mellan 1300/1400 f.Kr. – 400 e.Kr.

På platsen finns även en låg stenmur som antyder formen av ett hus. Detta är enligt arkeologer Värmlands största kulthus. Kulthuset på Lappnäsudden mäter 20 gånger 8,5 meter.

Kulthus

Kulthuset är placerat direkt på hälleberget omgivet av ett tiotal gravrösen. Exakt hur kulthus använts går inte att veta säkert men de har troligen använts för någon form av ceremonier.

Det är som ett inhägnat heligt rum. Kan det ha varit ett sätt att koppla de levande och döda till varandra? De levande på utsidan och de döda på insidan?

Jag är nyss hemkommen från en fin meditation och ceremoniellt arbete på platsen. Korparna kom flygande över mig, från norr mot söder. Kraftfullt och vackert!

På väg mot bilen fick jag ytterligare gåvor av naturen: svamp och grankåda. Jag känner mig så tacksam och rik att få ta del av allt detta vackra och att få bo och leva mitt i det.

Kategorier
Uncategorized

Frostbrunnsdalens trefaldighetskälla

Människor har sedan tusentals år gått till källor för att dricka av, och tvätta sig, i källvatten.

När källvatten rinner mot norr anses vattnet ha särskilt heliga och läkande krafter. I kristendomen kallas en sådan källa för trefaldighetskälla.

Vattnet i Frostbrunnsdalens trefaldighetskälla är grundvatten som strömmar med självtryck.

I botten av dammarna kan man se ett flertal ”kokande” punkter. Vattnet uppför sig artesiskt, det bubblar upp av det höga trycket.

Frostbrunnsdalen har under tusentals år varit en viktig samlingsplats, tack vare källvattnet. Ordet ”frostbrunn” kommer från fornnordisk tid. Dalen är en forntida offerplats och dess namn har satts samman med fruktbarhetsgudar som Frö, Fröj och Frej.

Frostbrunnsdalen är en 1,1 km lång dal. Källvatten strömmar fram i dalens släntfot och i ett flertal ”kokande” punkter. Det totala källflödet har beräknats till 150-200 liter/sekund.

Flora intresserade sig också för vattnets kraft.

Detta är en plats jag gärna besöker och känner ett behov av att återkomma till. För mig är kontakten med naturen och de läkande krafterna de viktigaste. Jag tar tacksamt emot vattnet och dess fina energier och använder det bland annat i tillverkning av mina blomsteressenser.

Området är sedan 1978 ett naturreservat.

Tack!

Kategorier
Uncategorized

Tranafton och Vårfrudag

Tranafton och Vårfrudag

Vårfrudagen är den dag i kyrkoåret som Jungfru Marias havandeskap anses börja. Anledningen till att den 25 mars valdes som bebådelsedag var främst att detta var den officiella dagen för vårdagjämningen i äldre tid. Kyrkans lärde menade att världen måste ha skapats just vid vårdagjämningen och i samband med detta bör Kristus, Världens ljus, också ha avlats då. Det är exakt nio månader mellan vårfrudagen och juldagen de hedniska romarna firade ”den oövervinnliga solens dag”.

Vårfrudagen en katolsk ”Mariadag” som ännu lever kvar hos oss. Denna dag har fått en del gamla vårtraditioner knutna till sig. Vårfrudagen har en trana som kommer flygande med ett ljus i näbben. Med detta avses vårdagjämningen komma med ljusets ankomst.

Namnet Vår Fru har en lång tradition och är beteckningen på de frukbarhetsgudinnor vi omges av inom nordisk mytologi såsom Freja.

I svensk folktro har associationer gjorts till den jungfruliga renheten och man har då kommit att tänka på renhet i mera konkret mening. Vanlig är tron att vattnet vid den här tiden innehåller tvål eller ”en god lut för rengöring av kläder”. Smältvattnet ansågs som mjukt och användbart för tvätt och rengöring. På vårfrudagen bör kläder vädras, för då kommer det inte mal i dem.

I gamla bondehem gällde regeln att gårdsfolket skulle gå till sängs i dagsljus eller göra ifrån sig sysslorna i ladugården i dagsljus från och med vårfrudagen. Därmed sparade husbondfolket på talgdankarna. Man kom även att tävla om vem skulle komma först i säng, för den som gjorde det skulle först få sin gröda under tak. Den som sist i säng den dagen skulle bli senfärdig för resten av året och fick dessutom öknamn som ”vafferfisen, loppekungen eller lusborsten”. Man sade att ”tranan bär ljus i säng”.

I Värmland fick barnen ”springa trana” på vårfruafton eller ”tranekvällen” som är kvällen före vårfudagen. Barnen fick springa barfota i snömodden och värmde emellanåt fötterna på gödselstacken. Detta gjorde man för att få starka fötter inför sommarens barfotagång. En annan transed att var att anonymt kasta in ritade tranbrev till bekanta.

På vårfrudagen är våfflor en stående rätt och det beror på ett missförstånd orsakat av ett snabbt uttal av dagens namn: ”Våfferdagen” eller något likande. ”Våffeldagen” har blivit en vanlig beteckning istället för Vår Frus Dag.

”Om vår fru natten fryser till

kölden länge vara vill.

40 nätter skall det dröja

innan bonden sen kan plöja. ”

Här är ett recept på våfflor inspirerat från Hildegard av Bingen. Våfflorna blir frasiga och jättegoda!

3 dl dinkelmjöl

3 dl vatten

2 tsk honung (eller socker)

50 gram smör

1/4 paket jäst

1 krm salt

Smält fettet, häll i vatten. Blandningen skall bli fingervarm (37 grader). Smula i jäste. Bland i salt och honung. Rör om, låt stå tills det börjar jäsa. Vispa ner mjölet och låt jäsa 10-20 minuter. Hetta upp våffeljärnet, pensla första gången med fett. Häll i smet och grädda våfflorna gyllenbruna. Servera med sylt och grädde eller kesella.

God Vår Fru Dag!